Igår träffade jag Karin och pratade om Sydafrika mm. Vi satte utomhus i göteborg, i solen :)

Det kändes bra att träffa henne, en go och engagerad kvinna! Det är svårt att planera och föreställa sig hur det verkligen kommer bli, men jag har iaf en skön känsla av att det blir bra.

Jag har iaf en biljett som kommer ge mig massa nya upplevelser, intryck, erfarenheter och möjlighet till att hjälpa till i guds stora familj. Det är stort, och hur det än kommer bli till slut är jag övertygad om att jag kommer vara förändrad efteråt. Det är det som är så spännande, det är ju inte bara jag som ger utan får oxå massa tillbaka.

Det har inte blivit något bloggande i sommar, men bloggen är ju till för att jag ska kunna skriva i Sydafrika. Jag hoppas att det ska funka med internet och blogg därnere, men vi får väl se hur det går och hur ofta.

Så här lång ledighet som jag har den här sommaren har jag inte haft på typ 10 år. Nästan 2månader ledigt, så skönt!

Efter scoutlägret åkte jag tillbaka till Jönköping några dagar tills Gullbrannafestivalen  (utanför Halmstad) började, det var några härliga dagar med bra möten och musik. Det var bla. en man, Lee Saville, som talade. Han var advokat i England men lämnade allt när han mötte Jesus och arbetar nu med fattiga i Rumänien, så fantastiskt och han talade rakt från hjärtat. Det talade så till mig och gav mig mycket kraft inför Sydafrika och att hjälpa de barnen där.

Sedan bar det av till Hönö för några dagar i husvagn med Gabriella och Jonatan. Åhh Hönö är bra alltså! Vi cyklade massa, badade, fikade och gick på bra kvällsmöten i tältet.

Jag har även haft en kul dagsutflykt med Sofie till bla. Lekeryd för att äta glass och cykla på Visngsö!

I slutet på juli var det packning, städning och flytt som stod på programmet… Hjälp, vad mycket grejer man har! Så nu har jag lämnat Jönköping och bor helt hos mina föräldrar i Fristad tills jag åker iväg. Som farmor sa idag; "nu har du ingen lägenhet, bil eller jobb". Det lät ju inte så bra, men när jag vet vad som ligger framför känns det skönt.

Resten av tiden går till lite småutflykter, träffa vänner, träna, paddla kajak, vara på Solviken, fixa inför resan mm.

Idag har jag klippt mig och varit inne och ätit lunch hos farmor. I natt kommer mamma och pappa hem från Svalbard. Imorn åker jag till göteborg och träffar Karin som jag har haft mest kontakt med inför Sydafrika, känns kul att träffa henne på riktigt nu och inte bara på skype…

Nu har nedräkningen verkligen börjat! Om exakt två veckor står jag på Landvetter för att åka iväg. Nu är det nära.

Hur känns det då? -Jo, visst är jag nervös ibland och undrar hur det ska gå och om jag ska klara allt. Men oftast känns det bra och spännande att åka iväg, jag har tänkt o planerat så länge nu, så jag kan inte göra så mycket mer nu och därför vil jag bara komma iväg. Jag lägger allt i Guds händer och litar på att han är med hela tiden, då ska det gå bra.

Det mesta är klart, bara lite småfix kvar och så får jag hoppas att allt får plats i väskan… Vaccin, försäkring och visum är klart (känns så skönt!). Däremot är inte boendet i Sydafrika klart än, ber och hoppas att det snart ska fixa sig. Men det ska det göra, får väl inte vara så svensk och planerande bara. Det fixar sig alltid på något sätt.

Är nu hemma mellan jobbet och scout ikväll.
När man börjar redan klockan 6:15 får man iaf sluta tidigt oxå så det är skönt.

Ikväll har vi sista gången med scouterna, blir lite gött häng på Vätterstranden med sandslottsbygge och annat kul! Sen taggar vi ju storläger i sommar med 4000 scouter :)

Lite sorgligt att inte vara ledare med de här scouterna nåt mer, men jag har ju andra spännande saker framför mig.


På Kvarnen 2009, ett annat stort scoutläger!



Det blev lite ändrat med Sydafrika då jag fick mail i söndags. Staten i Sydafrika är inte så bra och snälla som i Sverige. Vi förstår nog inte själva hur bra vårt samhälle fungerar.
Så sydafrikanska staten kontrollerar men vill inte sponsra nåt...

Jag kommer därför vara mest på en förskola i kåkstaden. Många av barnen har bara mamman kvar, som är väldig fattig och ofta har HIV/AIDS. Vilka skillnader det är mellan här och där.

Även om det inte riktigt blir som jag fått veta från början, känns de bra nu efter att ha skypat med en ansvarig igår. Det finns nog en mening med att det blev ändrat och man ser vilka stora behov det finns där.